Amanda Althén...

har hänt massor sen sist jag skrev, för det första, hade Sigge 4 roterade kotor i ländryggen så det var därför han var så himla stel. Jag har aldrig någonsin varit med om liknande till förändring innan, han blev en heelt annan häst. Så lösgjord och sammarbetsvillig så det var något fantastiskt. Stackars lilla Sigge o ha gått runt med det. Fast nu är det ju så att Sigge är en känslig liten varelse, hade Biscaya haft det istället hade jag säkert inte ens märkt något.
Iallafall, Dom 3 sista veckorna känner jag att poletten har ramlat ner för mig, att den största utvecklingen någonsin hände. Nu känner jag precis var och hur jag vill ha hästen och det är en sån otroligt skön känsla! Innan har jag ridit och gjort rätt och haft hästen på plats men ändå inte mentalt varit helt säker på vad som va rätt o fel. Nu kan jag verkligen känna när det är rätt.
Sen sigge kom upp till strömsholm har det hänt så fruktansvärt mycket med honom. Det jag har märkt är att han har för sjutton inte alls varit i någon ärlig framåtbjudning innan. han har bara varit dragig och stark. Nu när jag kan rida honom med bra framåtdrift, rakriktad och på bakbenen så ger det en heelt annan känsla och han är inte det minsta stark för mig längre. Det är det jag har kännt hela tiden, allt har en naturlig förklaring. Visst är Sigge tittig o så men det är verkligen inte enbart där preblemet har legat. Nu känns han helt fantastisk och jag får till 100% bättre språng i honom. Och Bisci med har varit jätte duktig, dock tycker jag just nu att sigge är lättare att rida för han har lite långsammare rörelsemönster. Biscaya har blivit så fruktansvärt pigg och känslig och jag känner att jag inte riktigt lärt mig rida såå känsligt än. Men den kommer väl hoppas jag.

Nu har vi ridit sista träningen för Christer för denna terminen, gud va jag har lärt mig mycket av denna fantastiska man. Han är så fruktansvärt bra och jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan tycka att hans system är dåligt eller ologiskt. Det är ju helst solklart! tycker jag :)
När man har hästen på plats får man till såå mycket bättre språng och jag har verkligen förstått att man faktiskt gör sitt språng själv. Det finns nästan alltid en anledning till att hästen river.

Jag är så otroligt glad att jag fått ha christer som tränare denna terminen. Det kunde inte blivit bättre.

Och nu ska jag flytta hem och jag är så fruktansvärt motiverad! Det ska bli såå roligt och jag längtar verkligen tills tävlings säsongen börjar igen! Dock kommer jag sakna Strömsholm och alla underbara människor jätte mycket. Men jag får åka upp o hälsa på :)

Nu ska jag till pappa för han fyller år idag.

puss puss papperstuss